355 500 произведений, 25 200 авторов.

Электронная библиотека книг » Нина Погодина » Читайте по-шведски » Текст книги (страница 7)
Читайте по-шведски
  • Текст добавлен: 26 сентября 2016, 11:05

Текст книги "Читайте по-шведски"


Автор книги: Нина Погодина


Жанр:

   

Руководства


сообщить о нарушении

Текущая страница: 7 (всего у книги 12 страниц)

En fiskare hade styrt sin bat inat Malaren. Det var sensommar och vackert annu. Fiskaren lade sig bredvid sin bat och somnade. Nar han fick se salarna borjade han reda pa spjutet. Medan fiskaren sag pa jungfrurna blev han betagen av deras skonhet. Jungfrurna kom ner till stranden for att

iklada sig salhamnarna. Bade fiskaren och hans mor var ofantligt goda mot flickan. Nar flickan svarade "ja" pa fiskarens fraga om hon ville bli hans fru borjade man reda Ull brollopet. Det forefoll, som om hon skulle ha glomt alltihop. Nar fiskaren i sin fortvivlan forsokte hejda henne, fattade han spjutet och slungade det efter henne.

3. Byt ut konstruktionerna subsfanfiv+infinitiv mot satser, innehallande huvudsats och bisals:

Han sag en mangd svarta prickar rora sig ute i strommen. Han sag salarna krypa upp i land och gomde sig. De trodde sig kunna forlusta sig i manskenet. Han hade hort jungfrun klaga. Mor sag honom fatta spjutet och slunga det efter flickan.

4. Ange svenska motsvarigheter till foljande ryska ord och uttryck:

направить лодку в озеро Меларен; ему повезло в рыбной ловле; он забыл вовремя уехать домой; выйти на сушу; было позднее лето; рыбак вытянул свою лодку на берег; косяк тюленей приближался к берегу; он попытался найти свое копье; рыбак взял одну из тюленьих шкур и спрятал ее; он притворился спящим; приближался рассвет; он поднял весла; девушка рванулась к нему; мать о тебе позаботится; он убедил ее поехать с ним в лодке; он не мог не улыбнуться своим мыслям; он был очень уверен в ней; как только невеста увидела тюленью шкуру, она потянула ее к себе; она набросила на себя тюленью шкуру; в своем отчаянии; не мог ее удержать; она издала жалобный крик и исчезла в глубине; когда вода омывала берега; люди начали селиться на холмах

5. Skriv egna meningar med foljande uttryck:

att stiga i land; att bli betagen av nagot; att sla sig ned nagonstans; i tid; att inte kunna lata bli att gora nagot; att fa syn pa nagon; att fasta sig vid nagot; att satta ett las for nagot

Staffan Linden SAMTAL MELLAN LARARE OCH INGENJOR

Ur:

JAG-EN LARARE

Ingenjoren: Fy fan,1 vad ni larare har det bra,2 lov hela sommaren och lov i jul och pask och vinterlov.

Lararen: Ja, det ar bra.

Ingenjoren: Och slutar halv fyra. Va?3

Lararen: Ja, det ar bra for annars hinner man inte forbereda sig for nasta dag och sa ar det valdigt bra att ha lediga sondagar, for annars hinner man inte ratta skrivningarna.4

Ingenjoren: Det dar snacket5 hor man jamt nar man pratar med larare, forbereda lektioner, va? – du maste val erkanna att du inte ar sa forbannat bakom," att du maste forbereda dej for att undervisa i en grundskola eller i ett gymnasium, va?

Lararen: Jo, det ar jag.

Ingenjoren: Och det dar snacket om att det skulle vara sa jobbigt7 att ratta skrivningar, va!

Lararen: Du kanske har forsokt?

Ingenjoren: Nej, men det begriper man val att man ska kunna organisera pa nagot vettigt satt.8

Lararen: Jasa.

Ingenjoren: Det finns ingen grupp i vart samhalle som har det sa jakla bra som ni.9

Lararen: Sager du det?10

Ingenjoren: Titta pa mej till exempel! Jobbar fran

halv nio till fem. Sliter som satan.11

Har fem veckors semester. Och vilket jakla ansvar sedan. Det ska vara nerver som rep for att halla en stads avloppsnat

igang, ma du tro!12 Nar du solar dej pa sommarn har vi en massa jobb igang.

Lararen: Vet du att det ar brist pa larare med ingenjorsutbildning?13 Du, du skulle kunna fa ett lararjobb vilken dag du vill. Jag kan greja det at dej!14 Ska jag det?

Ingenjoren: Va, i helvete, ar du inte klok?15 Tror du jag skulle vilja sitta och tjata med en massa snorungar?16 Tror du verkligen, att jag skulle nedlata mig att ratta en massa skrivningar fulla av idiotiska fel? Eller utsatta mig for trakasserier av smabusar.17 Naadu!18 Och herregud, jag har ju arbetat mig upp19 till ett jakla bra jobb, narmast chefen – visste ' du inte det?

Lararen: Jag trodde bara, att du ville tillhora dom dar som har det bast i vart samhalle.

Ingenjoren: Tank att det ska vara alldeles omojligt20 att diskutera lararjobbet med larare!

ANMARKNINGAR

1 Fy fan – Черт побери

2 vad ni larare har det bra – как вам, учителям, здорово живется (восклицательное предложение)

3 Va?=Vad? (разг.) – Что, не так ли?

Употребляется, когда от собеседника ждут подтверждения высказанной мысли, слов и т.п.

4 ratta skrivningarna – проверять письменные работы

5 Det dar snacket (разг.) – Эту болтовню

6 att du inte ar sa forbannad bakom – что ты не так уж глуп; att vara bakom=att vara dum, att inte vara intelligent

7 att det skulle vara sa jobbigt (разг.) – что требуется так много усилий

8 pa nagot vettigt satt (разг.) – как-то разумно

9 som har det sa jakla bra (разг.) – которым бы так здорово жилось

10 Sager du det? – Ты это серьезно?

11 Sliter som satan. – Тружусь как вол (букв, как сатана).

12 Det ska vara nerver som rep for att halla en stads avloppsnat igang, ma du tro! – Можешь быть уверен, что нужно иметь не нервы, а канаты, чтобы работала городская канализационная сеть!

13 att det ar brist pa larare med ingenjorsutbildning – что не хватает учителей с техническим (букв, инженерным) образованием

14 Jag kan greja det at dej! – Я могу тебя устроить ьа эту работу!

15 ar du inte klok? (разг.) – ты что, с ума сошел?

16 och tjata med en massa snorungar? – и твердить одно и то же массе сопляков?

17 Eller utsatta mig for trakasserier av smabusar. – Или подвергать себя козням со стороны малолетних хулиганов.

18 Naadu! = Nej du! (разг.) – Ну нет!

19 jag har ju arbetat mig upp – на своей работе я уже стал

20 Tank att det ska vara alldeles omojligt – Подумать только, что совсем невозможно

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

Vilka positiva sidor finns det i lararens arbete, enligt ingenjoren? Varfor ar det bra att sluta arbete klockan halv fyra och ha lediga sondagar, enligt lararen? Varfor vill ingenjoren inte bli larare? Vad har ingenjoren arbetat sig till? Vems arbete ar mera ansvarsfullt, enligt din mening?

2. Skriv samtalet mellan lararen och ingenjoren i form av berattelse.

3. Ge synonymer till foljande ord och uttryck:

ett lov; att ratta skrivningar; jamt; att vara bakom; jobbigt; att begripa; att jobba; att halla igang; brist pa larare; att greja at nagon; att tjata; att diskutera

4. Ange svenska motsvarigheter:

рождественские каникулы; летние каникулы; в противном случае; приготовиться к следующему дню; проверить письменные работы; преподавать в начальной школе; устроить что-либо как-то разумно; ответственность; загорать; нехватка учителей; устроить работу; ты что, с ума сошел; повторять одно и то же; подвергаться; дослужиться до какой-либо должности; совершенно невозможно

5. Skriv ut alla meningar som innehaller verben ska och skulle, oversatt dem till ryska och forklara vilken betydelse ska och skulle har i dem.

Torgny Lindgren HANDKRAFT1 .

(Forkortad)

Nar lektionen var slut stannade Tomas kvar vid sin bank, nar de andra gatt kom han fram till katedern.2

– Jo magistern, jag har bara en hand nu. Dom blev tvungna att ta den andra.

Hans hogra arm vilade i en brunsolkig mitella,3 han bar sin bag4 i vanster hand.

– Ja, man har berattat det for mig. Det var ju forfarligt trakigt att det skulle behova ga sa. Vi blev allihop mycket ledsna nar vi fick hora det i kollegiet.5

– Det kanns litet konstigt. Nastan allting som jag gjorde forr, det gjorde jag ju med hoger hand. Och det ar svart att vanja sig.

– Ja, det forstar jag. Du maste ju liksom fa vanster hand att inse att den ar ensam nu och maste skota allting pa egen hand. Och det ar naturligtvis inte latt. Kommer du inte att fa en protes?

– Om ett ar eller sa kanske. Men dom har sagt att det inte blir riktigt samma sak. Det blir inte som en riktig hand. Man kan inte gora samma saker med den. Men jag far den gratis, har dom sagt.

– Ja, naturligtvis ska du ha den gratis. Du far val en hel del annan hjalp ocksa?

– Jag far litet pengar fran skolforsakringen.6 Och om jag inte riktigt kan forsorja mig sjalv nar jag blir sexton ska jag kanske fa nan sorts pension ocksa. Inte en san pension som dom gamla far, utan nan annan sorts.

Han hade satt ner bagen pa golvet och stodde sig med vanster hand mot katederbordet. Tydligen hade han ingenting emot att prata om det intraffade. Det var egendomligt egentligen, klassforstandaren kunde inte paminna sig att han nagonsin tidigare sjalvmant kommit och pratat.

– Det ar ju tur att samhallet finns, sa klassforestandaren. Nar olyckan ar framme sa upptacker man hur vardefullt det ar med ett samhalle som skapar trygghet.

– Egentligen var det ju inte nan olycka. Jag hade val bara fatt for mig7 att jag skulle bryta loss den dar stenen ut muren. Jag kunde ha latit bli ocksa.8 Och da den lossna sen9 och foll sa hade jag ju kunnat rycka undan handen. Jag tror att jag skulle ha hunnit det. Den foljde bara med liksom.

– Det ar ju sjalvklart att det var en olycka. Sa dar ar det alltid nar nagot har hant. Efterat tycker man att allting kunde ha blivit annorlunda om man bara sjalv hade vetat om vad som skulle handa. Du ska nog lata bli att tanka sa dar, tror jag.

Det var verkligen olyckligt om pojken fick for sig att det var hans eget fel. Han borde overhuvudtaget inte grubbla

pa det utan inriktas pa att losa dom praktiska problem som lag framfor honom. Men han var forvanansvart oppen och spontan, forut hade han alltid verkat sa tyst och sluten. Han var en av dessa medelbegavade, medelpresterande elever med medelbetyg10 som man aldrig kunde fa nagot grepp om. Nar man maste skriva om dem pa nagon blankett eller satta betyg pa dem11 brukar de glida undan i nagon sorts medelmattighetens anonymitet. Ibland hander det att bilderna av dem forsvinner nar man sitter med betygskatalogernas oandliga rader av namn12 och man maste sla upp dem i parmen med elevfoton for att de ska fa ansikten igen. Han kunde inte erinra sig att han nansin forut lyckats na kontakt med Tomas.

– Hur ar det att komma tillbaka till klassen? Ar det besvarligt, tycker du?

– Nej, magistern, det ar inte ett dugg besvarligt. Inte ett dugg. Det ar fantastiskt roligt, tycker jag. Det var jat-teskont att komma tillbaks till klassen.

– Det var roligt att hora att du trivs i klassen. Jag tycker ocksa att det har ar en mycket trevlig klass. Sa dina kamrater tar liksom hand om dig litet grand och hjalper dig?

– Ja, det gor dom val, men det ar inte riktigt det jag menar. Forr var det inte sa, men nu bryr dom sig liksom om mig. Jag har fatt en massa kompisar som jag inte hade forr.

Som fragar mig vad jag tycker om olika saker och bjuder mig pa godis och cigarretter och sa. Och da jag sager nanting sa ar det ingen som avbryter mig. Jag hade aldrig trott att det skulle kunna bli sa har.

Han hade blivit litet rod i ansiktet och blinkade fortare an vanligt. Antingen berodde det pa att han blev ivrig eller ocksa pa att han inte var van vid att pa det har sattet prata

om sig sjalv.

– Jag ar ju ensam i klassen om att ha bara en hand. Det ar ju ingen annan som har forlorat ena handen. Och da ar man ju inte precis som dom andra. Tomas pratade verkligen forvanansvart oppet. Men det var ett fruktansvart morkt och ratt resonemang; som larare borde han forstas forklara for honom att de andra brydde sig om honom och tog hand om honom13 helt enkelt darfor att de var goda kamrater. De tog bara hand om sin broder, precis som de hade fatt lara sig. Fast det var ju inte sakert att Tomas skulle se nagon vasentlig skillnad mellan dom tva synsatten.

– Jag ar liksom den ende av min sort. Dom bryr sig om mig nu nar jag har gjort nanting som ingen annan i klassen har gjort.

Det ringde och de maste ga till sina lektioner. Tomas gick fore honom i korridoren och klassforestandaren inbillade sig att han gick fortare an vad han forut brukat gora, med rakare hallning. Och det slog honom att det nu en gang for alla var sa att Tomas tillhorde ett samhalle som kravde offer av sina medlemmar.'! varje fall om en medlem skulle hoja sig en aning over grasrotterna.14

Han markte det snart ocksa pa lektionerna. Tomas hade flyttat fran sin plats i mitten av raden vid vanstra vaggen och satt nu tillsammans med klassradsordforanden langst nere vid fonstret. De lutade sig ofta mot varandra och skrattade tillsammans eller viskade, som om de hade gemensamma hemligheter. Och flickorna i bankarna framfor vande sig om och pratade med Tomas och visade honom de ratta svaren pa arbetsuppgifterna.

Forut hade han aldrig deltagit i klassens diskussioner, nu gjorde han det. Visserligen sa han aldrig sarskilt mycket och hans inlagg vagde val inte sarskilt tungt, men han yttrade sig i alla fall da och da. Nar klassen skulle utse en elevrepresentant till amneskonferensen i samhallsorienterande amnen15 blev Tomas vald. Efter lektionerna fick han alltid hjalp med att plocka samman sina bocker. Och kamraterna brukade bara hans bag.

Nagra veckor efter jul borjade forandringen, atergangen, markas. Det var i september som Tomas forlorade sin hand. Nu bar han inte langre armen i mitella, det stora bandaget var borta, armen slutade med en liten klump av gasbinda i en plastpase. Sa lange han bar mitellan hade hans olycka verkat aktuell, mitellan hade utgjort en standig paminnelse om den forlorade handen. Men nu hade han hunnit till den situation som skulle bli bestaende, i framtiden var det naturligt att han bara hade en hand. Provisoriets tid var forbi, utkorelsens korta period nar han blivit varderad och uppmarksammad.16 Det var inte langre nagon markvardighet att ha mist en hand. Nar han hade tackjacka marktes det nastan inte alls, det var bara tomt nedanfor hogra armens stickade mudd.17

Klassforestandaren kunde iaktta hur Tomas stegvis fick uppge sina stallningar, hur han undan for undan gled tillbaka till den position han haft pa den tiden nar han hade tva hander.

Det var inte langre nagon som hjalpte honom att packa ner bockerna i bagen, nar han nan gang forsokte saga nagot under klassens diskussioner blev han genast avbruten, precis som forr i tiden. Innan de fick borja med de olika forenings-aktiviteterna i skolans regi,18 hade de blivit noggrant instruerade, fatt ordentligt nota in alla moteteknikens aspekter. Men det hjalpte inte, nar ett arende kom fore som de tyckte var viktigt fungerade inte reglerna langre. De ropade i munnen pa varandra och till sist blev det bara nagra fa som lyckades gora sig horda, bara tva eller tre som andra lyssnade till.

Tomas flyttade ocksa tillbaka till sin gamla plats vid vaggen, det hade kommit en ny pojke i klassen, en stockholmare som barnavardsnamnden velat placera i narkotikafri miljo,19 och han satt nu bredvid klassradets ordforande.

Flera ganger tankte klassforestandaren att han borde gora nagot for att hjalpa Tomas, prata med honom, trosta honom. Men hur forklarar man for en fjortonaring att ingenting nansin kan forandras, att allting forblir oforandrat hur mycket man an inbillar sig att nanting har hant? Att han sjalv ibland hade inbillat sig att han hade rort sig nan liten bit i forhallande till vanner och kolleger, i sidled eller uppat.20 Men i sjalva verket var han ju hela tiden fastvuxen, fastklamd av forordningar och meriter och formular och tjanstear och administrativ praxis.21

I slutet av mars gjorde Tomas ett forsok med mitellan, den var nu fruktansvart smutsig och skrynklig, han hade haft svart att knyta den sa att det sag riktigt ut. Men den hade forlorat sin magiska kraft, under forsta langrasten22 sag klassforestandaren att den nye pojken, stockholmaren, sprang omkring med mitellan fladdrande om halsen.

En av de sista dagarna i april var Tomas borta. Ingen visste anledningen, klassforestandaren noterade franvaron i klassboken. Antagligen var han forkyld, tre av klasskamraterna lag ocksa hemma i forkylningar.

Nasta dag fick han veta anledningen. Han hade forsta lektionen i klassen och nar han kom in ropade alla i munnen pa varandra. Det var svart att hora vad de sa, han uppfattade det i fragment, sma bitar av meningar fran olika hall.

– Magistern! Magistern! Tomas igen! Andra handen! I en vedkap! Ingen vet hur det gick till! Han var ensam! Vanstra handen!

ANMARKNINGAR

1 handkraft – сила в руках (зд. в переносном смысле)

2 katedern – стол учителя в классе

3 mitella – повязка, в которой держат поврежденную руку

4 bag – сумка (заимствование из английского языка)

5 kollegiet – заседание педагогического коллектива школы

6 skolforsakringen – школьное страхование

7 J ag hade val bara fatt for mig – Мне лишь казалось

8 Jag kunde ha latit bli ocksa. – Я мог и не делать этого.

9 och da den lossna sen – и когда он потом расшатался lossna – разговорная форма, передающая претерит

10 Han var en av dessa medelbegavade, medelpresterande elever med medelbetyg – Он был одним из средних учеников, достигающих средних показателей в учебе и получающих посредственные оценки

11 eller satta betyg pa dem – или ставить им оценки

12 nar man sitter med betygskatalogernas oandliga rader av namn – когда сидишь и изучаешь бесконечные списки имен в школьном журнале

13 att de andra brydde sig om honom och tog hand om honom – что другие обращали внимание на него и заботились о нем

14 I varje fall om en medlem skulle hoja sig en aning over grasrotterna. Во всяком случае, если один из членов общества хочет немного возвыситься над другими.

15 Nar klassen skulle utse en elevrepresentant till amneskonferensen i samhallsorienterande amnen – Когда класс должен был выдвинуть своего представителя на конференцию по общественным дисциплинам

16 Provisoriets tid var forbi, utkorelsens korta period nar han blivit varderad och uppmarksammad. – Переходный период миновал, короткий период его возвышения, когда его ценили и оказывали ему всяческие знаки внимания.

17 Nar han hade tackjacka marktes det nastan inte alls, det var bara tomt nedanfor hogra armens stickade mudd. – Когда на нем была надета защитная куртка, то это почти не было заметно – лишь внизу у вязаного манжета правой руки была пустота.

18 Innan de fick borja med de olika foreningsaktiviteterna i skolans regi – Прежде чем они начинали принимать участие в деятельности разных кружков (букв, обществ) в рамках школы

19 det hade kommit en ny pojke i klassen, en stockholmare som barnavardsnamnden velat placera i narkotikafri miljo – в класс пришел новый ученик из Стокгольма, которого комиссия по надзору за детьми хотела поместить в обстановку, где школьники не употребляют наркотики

С середины 70-х г. в шведских школах, особенно в Стокгольме, широко распространилась наркомания среди подростков. В качестве одной из мер борьбы против наркомании комиссия по надзору за детьми рекомендует перевод провинившегося школьника в более здоровую обстановку (например, в школу в сельской местности или в небольшом городке и т.п.).

20 i sidled eller uppat – с равными по положению или же с вышестоящими

21 Men i sjalva verket var han ju hela tiden fastvuxen, fastklamd av forordningar och meriter och formular och tjanstear och administrativ praxis. – Но по сути дела он все время чувствовал себя погрязшим в рутине, сдавленным различными постановлениями, заслугами, формулярами, стажем работы и административными обязанностями.

22 under forsta langrasten – во время первой большой перемены

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

Vad pratade klassforestandaren och Tomas om nar lektionen var slut? Hurudana var relationerna mellan Tomas och klasskamraterna innan olyckan hande? Varfor brydde sig klasskamraterna mer om Tomas efter olyckan? Tyckte Tomas om den uppmarksamhet som riktades mot honom? Vad var orsaken till att uppmarksamheten igen riktades fran Tomas? Varfor hjalpte klassforestandaren inte Tomas? Vad gjorde Tomas for att fa uppmarksamheten riktad till sig igen?

2. Teman for muntliga samtal:

Beskriv Tomas som Du uppfattar honom. Beskriv lararens mening om Tomas. Beskriv kamraternas mening om Tomas fore och efter olyckan. Vad fick Tomas att valja en sadan vag for att dra uppmarksamheten till sig?

3. Omskriv foljande meningar:

1. Jag hade val bara fatt for mig att jag skulle bryta loss den dar stenen ur muren. Jag kunde ha latit bli ocksa. Och da den lossna sen och foll sa hade jag ju kunnat rycka undan handen. Jag tror att jag skulle ha hunnit det. 2. Du ska nog lata bli att tanka sa dar. 3. Ibland hander det att bilderna av dem forsvinner nar man 'sitter med betygskatalogernas oandliga rader av namn och man maste sla upp dem i parmen med elevfoton for att de ska fa ansikten igen. 4. Men nu hade han hunnit till den situation som skulle bli bestaende. 5. I borjan av mars beslot klassradet att avsatta honom som

elevrepresentant i de samhallsorienterande amnens konferens. 6. Det hade kommit en ny pojke i klassen, en stockholmare som barnavardsnamnden velat placera i narkotika-frimiljo.

4. Beratta texten och anvand foljande ord och uttryck:

a) en mitella, en bag, kollegiet, gratis, det intraffade, sjalvmant, spontan, sluten, ett dugg, en kompis, en hallning, att flytta, att utse, en forandring, en paminnelse, att avsatta, langrasten, anledningen;

b) att ta hand om nagon, pa egen hand, att forsorja sig, att lata bli att gora nagot, att bjuda pa nagot, att avbryta nagon, att yttra sig, att mista en hand, i munnen pa varandra, att notera franvaron i klassboken, att ligga i forkylning, att uppfatta i fragment

5. Ange svenska motsvarigheter till foljande:

когда урок закончился; очень трудно привыкнуть; это будет не совсем то же самое; получать пенсию; случившееся; думать о несчастном случае; средний ученик; средние оценки; заботиться о ком-либо; они угощают меня сладостями; хотя его выступления не были очень-то весомыми; после рождества можно было заметить изменения; его решили сместить с поста; его часто обрывали; учитель отметил его отсутствие в журнале

Torgny Lindgren, TROTT

(Forkortad)

– Jag ar sa trott, magistern. Jag ar alltid sa trott.

Hon hade stannat kvar efter lektionen for att saga det, hon stod framfor honom och hennes sminkade ansikte1 var stelt av trotthet. Vad gor man med nan som ar trott? Vem handlagger trottheten, till vilken instans ska den trotte harivisas?2 Ytterst ar det naturligtvis rektor som slutgiltigt avgor ocksa trotthetsarenden,3 men forst maste arendena forberedas. Rektor maste fa ett fardigt material att ta stallning till, trottheten maste utredas innan den laggs pa rektors bord.4 Forst nar han fatt den tydligt beskriven och tolkad, forst nar den forsetts med en klar rekommendation kan han besluta. Naturligtvis i enlighet med rekommendationen.

– Ar du alltid trott? Pa alla lektioner? I alla amnen?

– Ja, sa hon, jamt, jamt.

– Jag har undrat ibland om du haft tandvark eller ont i magen. Men du ar alltsa bara trott. Du bor nog ga till skolskoterskan.5

Det var ju alltid en borjan. Skolskoterskan kunde kolla blodvardet, ta urinprov och mata blodtrycket.6 Sedan fick man val se, sannolikt rorde det sig om blodbrist.

En vecka senare kom hon tillbaka, som for att avlagga nagot slags rapport.7 Antagligen kande hon inte till att han genom att hanvisa henne till skolskoterskan8 hade befriat sig fran arendet, att han inte langre behovde befatta sig med det.

– Syster sa att det inte var nat fel. Allting sag ut att vara som det skulle,9 sa hon.

– Na, da ar det val ingenting att oroa sig for. Kanner du dig fortfarande lika trott?

– Ja, det ar precis likadant. Inte ett dugg battre.

– Sa du har svart att orka med saker och ting. Hur gar det for dig i gymnastik?

– Det gar bara bra. Jag har alltid varit ganska duktig i gymnastik. Det ar inte pa det sattet jag ar trott. Jag ar inte trott i kroppen, om magistern forstar vad jag menar.

Han kanske nagon gang borde ta fram sina gamla larobocker i utvecklingspsykologi10 och repetera de viktigaste begreppen. Han mindes att i nagon av bockerna fanns det ett schema over de olika stadierna, det var utforligt och beg-ripligt och tackte ett helt uppslag.11

– Det gar sakert over, ska du se. Det ar manga just i nian12 som tycker att allting ar forfarligt jobbigt och trostlost och besvarligt.

– Jag tycker bara allting kanns sa meningslost. Jag forstar aldrig riktigt varfor jag haller pa med saker och ting. Det ar som om det aldrig var nan mening med det som vi gor. Vad ar det for nytta med det? Vem ar det som ska tjana pa det som vi gor? Jag tycker aldrig att jag far gora nat som angar mig sjalv.

Hon uppfattade alltsa skolarbetet som meningslost. Men fortfarande maste hon nog i huvudsak betraktas som ett fall av oforklarlig trotthet. Skollakaren?

– Du bor nog ga tillbaka till skolskoterskan och be att hon ger dig tid hos skollakaren.13 Han har ju mojlighet att gora en litet noggrannare undersokning.

Det gick tre veckor. Det var pa varen och de flesta niorna var slaka och trotta av jakten efter gymnasieplatser;14 han hade mer eller mindre glomt just hennes speciella trotthet nar hon pa nytt kom till honom efter en lektion.

– Doktorn hittade heller inget fel pa mig. Han sa att jag var hur stark och frisk som helst. Jag fick en burk vitamintabletter bara.

– Na, har dom hjalpt? Kanner du dig piggare nu?

– Nej, ingenting har forandrats. Det kanns lika hopplost som forut.

– Det blir nog bra sa smaningom, ska du se. Det ar bara att vanta och se tiden an.

– Vad ska jag vanta pa da? Det finns val ingenting jag kan vanta pa.

Depression. Han hade last en artikel om depressioner for en tid sen, men han kom inte ihag nagra detaljer. Det kanske var nagot som hade med hennes hemmiljo att gora.15 Alkoholism i hemmet. Eller kanske nan karlekshistoria som hon hade svart att komma over.16

– Men kara Elisabet, du ar bara sexton ar och har massor med saker att se fram emot. Det maste du forsoka inse. Men om du fortfarande kanner det likadant tycker jag att du ska ta ett samtal med kuratorn.17 Till henne kan du ju ocksa ga pa lektionstid.18

En vecka senare sokte hon upp honom och berattade att kuratorn hade hanvisat henne till psykologen. Tydligen menade hon att han som klassforestandare borde hallas underrattad.19

Fran psykologen kom hon i borjan av maj.

– Han pratade bara. Egentligen forsokte han val mest att fa mej att prata. Det verkade nastan som orn han trodde att jag skulle kunna forklara alltihop sjalv. Men jag har ju ingenting att saga. Jag ar bara sa ohyggligt trott. Han undrade om jag kande mig frammande eller utanfor.20 Men det gor jag ju inte. Jag ar bara trott.

– Gav han dig inget rad eller forsokte behandla dig pa nat satt?21

– Ingenting. Han sa bara att det nog skulle ga bra till

sist.

Klassforestandaren blev en aning forvanad. Han hade trott att psykologen skulle bedoma hennes fall som intressant och alltsa lagga ner atskillig moda pa att reda ut det. Men det kunde ju tankas att han med sin valdiga rutin pa mycket kort tid gjort en fullstandig analys och funnit att hennes trotthet i grunden var en hogst banal historia.

– Nu ar ju terminen snart slut och det ar inte sa mycket

kvar att gora. Studierektor kanske kan ha nagot forslag att komma med.22 Ta ett samtal med honom!

Han tankte sig att studierektor kanske skulle kunna befria henne fran en del av undervisningen. Hon kunde ju slippa exempelvis ovningsamnena.23 Betygen var i huvudsak redan fardiga, enligt kollegerna hade hon klarat alla skrivningar utmarkt och den kunde ju inte spela nan storre roll om hon nu befriades fran en del av sin borda.

– Jag gor mitt basta for det ar enklast sa, sa hon till klassforestandaren. Jag orkar inte streta emot och darfor gor jag mitt basta.

Ocksa samtalet med studierektor kom hon och berattade om. Han hade bara viftat bort hennes trotthet,24 ignorerat den.

– Han trodde inte pa mig, sa hon, han struntade bara i vad jag sa. Trotta ar vi val allihop, hade han sagt, trotta och uttrakade och ledsna. Det ar ingenting att fasta sig vid. Det ar bara att traska vidare.25

Sa var terminen slut. An fanns i och for sig flera mojligheter kvar att prova. Tillsynslararen26 kunde fatt gora ett forsok, man kunde kanske angripit det som en ordningsfraga.27 Rektor kunde fatt hennes trotthet pa sitt skrivbord, obearbetad, utan rekommendationer, precis som den var. Och elevvardskonferensen28 kunde ha diskuterat fallet, de olika befattningshavarnas synpunkter kunde kanske ha blandats till ett resultat,29 en slutsats, om de hade kombinerats pa ett fornuftigt satt under rektors ledning.

Men eftersom terminen var slut provades inga fler utvagar.30 For ovrigt-kunde det ju mycket val forhalla sig sa att skolpsykologen i verkligheten redan hade insett var skon egentligen klamde.31 I sa fall fick man bara aldrig veta det, inte ens hon sjalv.

Hon lamnade alltsa skolan, forsedd med ett betyg och med sin trotthet i behall. Nar rektor delade ut betygen i aulan tittade klassforestandaren pa hennes trotta ansikte som var stelt av smink. Pa nagot satt kandes det otillfredsstallande. Men om man tankte efter var det val inte sarskilt egendomligt, sa kort tid som skolan hade fatt pa sig. Om hon hade kommit redan i attan hade det nog gatt battre, da hade man kunnat bereda henne plats i den gangse elevvarden.32 Da hade man kunnat uppratta en strategi for hennes fall, hon hade kunnat fa en planmassig behandling, utmynnande i en diagnos, en definition av hennes trotthet. Trotthet forresten, det var ju nagot sa svavande och obestamt, egentligen kunde det betyda nastan vad som helst. Hon anvande val just det

ordet bara darfor att hon inte hade nagot annat. Men om hon hade anmalt sin sa kallade trotthet ett ar tidigare hade hon sakert kunnat lamna skolan med en battre beskrivning av sina problem, ett tydligare ord for sina svarigheter.

ANMARKNINGAR

1 hennes sminkade ansikte – ее накрашенное лицо

2 Vem handlagger trottheten, till vilken instans ska den trotte hanvisas? – Кто занимается проблемами усталости (букв, усталостью), в какую инстанцию следует направить уставшего?

3 Ytterst ar det naturligtvis rektor som slutgiltigt avgor ocksa trotthetsarenden – В конечном счете директор, естественно, занимается и делами, связанными с усталостью

4 Rektor maste fa ett fardigt material att ta stallning till, trottheten maste utredas innan den laggs pa rektors bord. – Директор должен получить готовый материал, чтобы принять какое-то решение; проблему (усталости) необходимо изучить, прежде чем ею займется директор.

5 skolskoterskan – школьная медсестра

6 Skolskoterskan kunde kolla blodvardet, ta urinprov och mata blodtrycket. – Школьная медсестра может проверить формулу крови, сделать анализ мочи и измерить давление, kolla = kollationera – сличать, сверять


    Ваша оценка произведения:

Популярные книги за неделю